söndag 27 augusti 2006

Socialistisk familjepolitik, för några, inte för alla

Folkpartiet har idag presenterat en delvis förändrad familjepolitik. Det som ändrats är att partiet numer accepterar att ett kommande vårdnadsbidrag skulle kunna vara kommunalt och inte statligt. Även om (fp) har en del brasklappar i sitt förslag så innebär det ändå ett närmande till den syn som Kristdemokraterna har. Det har främst varit skillnaderna mellan (fp) och Kristdemokraterna som har gjort det svårt för alliansen att ena sig om familjepolitiken.

Så ska då socialdemokraterna kommentera det folkpartistiska utspelet, och vad får man höra? Jo, socialminister Berit Andnor beklagar sig över att (fp) "sviker sina ideal" och ägnar sig åt "nedrustning av barnomsorgen". Samtidigt försöker hon få någon att tro på att eftersom "moderaterna bestämmer" så kommer folkpartiet inte att få igenom ett vårdnadsbidrag enligt sina idéer. Tro det. Nån som har hört moderaterna diskutera vårdnadsbidrag på sistone? Inte? Kan det möjligen vara Kristdemokraterna som drivit frågan, och kommer att fortsätta göra det? Det kan förstås inte Berit Andnor ta hänsyn till, eftersom hennes order är att inte knysta om att det finns ett kristdemokratiskt parti, och än mindre kommentera vad detta parti tycker. Synd för henne att Kristdemokraterna ligger bakom flera av de förslag som varit i centrum för valdebatten så här långt; fastighetsskatt, värdighetsgaranti och vårdnadsbidrag är några av de viktigaste.

Samtidigt kan man inte låta bli att kommentera den socialdemokratiska synen på vad barnomsorg är. Om man låter alla barn vara med och dela på de resurser som anslås för barnomsorg, så är det nedrustning man håller på med. Om man ger rejäla subventioner åt barnomsorg som bedrivs inom förskolan, men inte en krona till de föräldrar som hellre vill lösa den på annat sätt, då är man progressiv och satsar. Hur var det nu, alla ska med? Jo, men dit socialdemokraterna vill, inte dit de själva kunde tänkas vilja.

Andra bloggar om: , , , , ,

Inga kommentarer: