Pompös Persson

Idag har centerns ungdomförbund demonstrerat i Jönköping, i anslutning till sin förbundsstämma. Somliga verkar inte tåla att människor ger uttryck för sina åsikter, utan känner sig tvungna att sätta stopp för det rent fysiskt.

Andra, som socialdemokraternas Peter Persson (se på videoklippet), tål inte heller att andra för fram sin åsikt. Jag får lite Orwell-känsla av den mannens uttalande. Alla människors åsikter är lika mycket värda, men en del är mer lika än andra, liksom... Idag ska tydligen bara vänsteråsikter få framföras. Dessutom gör han sig lustig över att centerungdomarna bara var ett drygt hundratal, och kallar det för "magplask". Då undrar jag vad han tycker om sina egna partikamrater i Uppsala. Där arrangerade Kristdemokraterna en demonstration på temat "Trygga familjer - vinst för Sverige", och samlade 545 deltagare. Det socialdemokratiska tåget var hundra personer färre. Var det också ett magplask?

Läs även andra bloggares åsikter om CUF, socialdemokraterna, Kristdemokraterna, politik, familj, demokrati, Jönköping, Uppsala

Boknörd

Körberg kvackar

Artisten Tommy Körberg har slagit sig på läkarbanan, kan man tro. Åtminstone rapporterar Expressen att han kungjort sina insikter i psykiatri på ett sätt som får en att tro att det är han som står för definitionerna. "Om man tror att gud talar så finns det medicinska termer för det. Det kallas schizofreni." säger Körberg. Hans sätt att ställa diagnos på en stor grupp, utan att såvitt känt ha undersökt någon av dem på något meningsfullt sätt, ligger misstänkt nära kvacksalveri.

Även Dagen rapporterar om Körbergs utfall, och hans reaktion på att bli motsagd. Samtidigt har tidningen ett mer konstruktivt sätt att möta hans påhopp, än att polisanmäla dem.

Det är nog bättre om Tommy Körberg ägnar sig åt att sjunga än åt att snacka, för sjunga kan han onekligen. Ifall någon nu bryr sig om att gå och lyssna.

Läs även andra bloggares åsikter om Tommy Körberg, bön, kristendom, psykiatri

Vasaloppet - here I come!

På söndag är det dags för mitt nionde Vasalopp, men redan på torsdagskvällen lämnar bussarna Helsingborg för färden upp till Dalarna och Transtrand. Där kommer IFK Helsingborgs skidsektion att inkvartera sig och göra den sista uppladdningen inför resan i fäders spår. Snötillgången är enligt uppgift god, och vädret verkar lovande, lite snö på lördag och några minusgrader under söndagen.

Den som vill följa min färd från Sälen till Mora gör det enklast här. Starten går klockan 08.00 på söndag morgon, och efter ungefär en och en halv timme hoppas jag ha kommit till Smågan, den första kontrollen.

The Vasaloppet cross-country ski race takes place on Sunday, starting at 8 AM, Swedish time. The race is 90 km, so I expect to use most of the day. However, the conditions seem to be good, with some snow on Saturday and a few degrees below zero on Sunday. Anyone interested in following my skiing can do it here. There will be about 15.000 people taking part in the race, which means it will be a bit crowded in the beginning. I expect to arrive at the first check-point, Smågan, after about an hour and a half. This will be my ninth race, but the first one after starting Crossfit four months ago. I know I am stronger now, but what with my endurance?

Andra bloggar om: Vasaloppet, skidor, Crossfit

Något sliten

Ikväll är jag en smula sliten, efter att ha tränat mer än jag hade tänkt mig. Först en tur med äldsta dottern till den enda konstsnö som verkar finnas att tillgå i södra Sverige, spåret som Landsbro IF lyckas hålla i gott skick trots envisa plusgrader och ett rejält antal åkare som vill ta chansen att komma på snö. Sådär åtta km blev det då. Efter middag en vända till gymmet med min bror. Inget Crossfit-gym, precis, men fullt tillräckligt för att värma upp och genomföra dagens pass, Annie, bestående av en trappa med 50-40-30-20-10 av dubbelhopp med hopprep samt sit-ups. Några dubbelhopp lyckas jag inte prestera, så det blir "tuck-jumps" istället, hopp där man drar upp knäna mot bröstkorgen. Ser lite kul ut, men känns i höftböjarna efter ett tag. De sammanlagda 150 situpsen gör ju sitt också... Drygt 13 minuter tog det äventyret, och det får jag väl känna mig nöjd med.

Efter hemkomst och middag med familj och föräldrar ville förstås även yngre dottern åka skidor, så det blev ytterligare en runda till Landsbro, där hon kämpade på uppemot fem km! Jag blir riktigt imponerad. Samtidigt fick jag till ytterligare ungefär samma runda som på morgonen.

Imorgon förväntas familjen väcka mig med skönsång (?).

Läs även andra bloggares åsikter om sport, skidor, crossfit, Landsbro

Beundransvärda läsare

Ja, det är förstås Dej det handlar om! Du som, trots min obefintliga uppdatering sedan flera månader ändå troget letat upp min oansenliga blogg för att se om det hänt något. En massa saker har förstås hänt, men inte har det satt några spår här, inte...

Det är väl inte värt att lova något, men min ambition är åtminstone att vara betydligt flitigare än ett inlägg var tredje månad.

Sedan sist har mitt vikariat som enhetschef i Klippans kommun förlängts, så det mesta tyder på att jag blir kvar där hela innevarande år.

Vidare fortgår uppladdningen inför Vasaloppet. I oktober hade jag just börjat nosa lite på Crossfit, och det har jag fortsatt att försöka tillämpa sedan dess. Det innebär betydligt mer styrketräning än jag varit van vid och lite mindre fokusering på långpass. Det blir spännande att se resultatet om tre veckor (mer är det inte!). Om allt är som vanligt kommer man att kunna följa min "framfart" via nätet, men adressen för det är ännu inte klar. Jag hoppas kunna bidra med den servicen när loppet närmar sig.

Andra bloggar om: Vasaloppet, Crossfit, Klippan

Äntligen en riktig restaurang!

Tack och lov, det fanns en riktig restaurang, efter alla dessa turistfällor. Ikväll har vi besökt den, som avslutning på en härlig vecka. Dagen har annars gått ganska lugnt till, med frukost, dopp i havet under regntunga skyar (!), promenad i sakta mak till Playa del Inglés där flickorna tittat efter var man kan få håret flätat till en rimlig kostnad. Just som vi trodde att vi hittat rätt ställe var klockan 14, och alla tog siesta. Vi fick fördriva tre timmar med att titta i andra affärer och äta glass, innan det blev möjligt att komma till skott med flätorna. 18 euro för halvflätat hår fick räcka, istället för 35-45 för helflätat. När så kvällen kom hade vi alltså beställt bord på en riktig restaurang, som jag dessvärre inte hittar någon hemsida för (annars hade den förstås fått en länk). Den låg i bottenvåningen av Beach Club hotell, och hade bara sandstranden mellan sig och havet. Där njöt vi av lammracks, fisk- och skaldjursfrikassé och grillad oxfilé. Pannacotta till efterrätt gör att det just nu inte ska vara mer alls. Imorgon bär det norrut, till en annan värld med nattfrost och rutor att skrapa...