En innehållsrik dag

Idag har hela resesällskapet gjort en tur runt delar av Gran Canaria. Hustruns kusin har visat oss sina odlingar med en mängd olika krukväxter, tja, hemma är det krukväxter, här är det växter som man har i trädgårdarna året runt. Tillsammans med en kompis (med egen site) som ställde upp som chaufför tog han oss med till Telde och Guía, och vi avslutade rundan i Las Palmas. Där fick vi även tillfälle att äta en enkel lunch på Casa Suecia, med mycket trevlig betjäning. Dit återvänder vi gärna nästa gång vi besöker staden. En stund på gågatorna för att se vad vi inte kunde undvara (det blev ett par inköp), innan vi styrde kosan mot den buss som vi hade planerat skulle ta oss söderut till San Agustín igen. Bussbolaget på Gran Canaria kallar sig Global, men det namnet lever de inte riktigt upp till. För oss utsocknes ifrån kommande fanns det inte någon information värd namnet att hitta, utöver de tidtabeller som satt vid respektive bussficka, kanske ett tjugotal på bussterminalen. När sedan bussen dök upp, fem minuter före avgång, visade det sig att chaufförens globala språkkunskaper bestod av spanska. Nada mas. Nåväl, han förstod vart vi skulle och kunde därmed trycka fram vad vi skulle betala. När vi då lämnade fram en större sedel svarade han: "No es possible, no es possible". Nähä, varför det då, undrade man, men det förklarade han inte. Hursomhelst lyckades familjen skrapa ihop en lämplig summa i mindre valörer vilka chauffören suckande accepterade, och vi kom med bussen för en 40-minuters resa hemåt.

Här i San Agustín var middagen beställd på den svenskklingande restaurangen Tre hjärtan, och där bänkade sig sällskapet medan jag svettades på gymet, dels av ansträngningen dels av att försöka hinna till restaurangen utan att bli alltför sen. Efter att ha snabbduschat kom jag till bords innan de övrigas beställningar dukats fram, och min biffstek med lök var tydligen en enkel match för kocken för den var färdig på några få minuter. Eftersvettningen kom lika snabbt...

Gonatt!