Saddam Hussein avrättades i morse. Min sorg över hans bortgång är synnerligen begränsad, men jag kan inte se att det var rätt som skedde.
För det första beror människans rätt till liv inte på vad hon gör utan på vad hon är. Man kan inte, ej heller med groteska dåd som Saddam, förverka sin rätt att leva.
För det andra borde han ha fått tillbringa återstoden av sitt liv, mänskligt att döma ett hyggligt antal år, bakom lås och bom och där ha begrundat sina illdåd. Avrättningen gjorde att han slapp ifrån att konfronteras med sig själv på det sättet.
För det tredje fanns det många fler brott som han anklagades för, som nu inte kommer att bli fullständigt utredda, eftersom den huvudmisstänkte inte längre kan ställas till svars. Det är här som det är bäddat för allsköns konspirationsteorier. Vem eller vilka tjänar på att Saddam Hussein inte fick tillfälle att stå till svars? Finns det fler inblandade än de som vi hittills trott, i den nuvarande irakiska ledningen eller på andra håll?
Andra bloggar om: saddam hussein, dödsstraff
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag håller med helt och hållet på att människans rätt till liv beror på vad hon är och att det var inte alls rätt att döda honom, men vi ska inte glömma att det var en domstol som dömde honom till döden enligt det stiftade lagar som gäller i detta land.
För det andra så i dagsläge har inte irakierna tid eller råd men att romantisera Saddam lägge det är bråttom och det är farlig.
För det tredje så är det så att man inte kan döma en människa till döds flera gångar eftersom människan av okända skäl har bara ett liv. Så att döma honom nu eller sen för de här brotten eller en annan kommer inte ha stor betydelse för Saddam själv men kommer att ha större påverkan på alla folk som väntar på hans återkomst.
Med vänliga hälsningar
Bassam Elias
Skicka en kommentar