Välvilligt men feltänkt

Désirée Pethrus Engström (kd) har uttalat sig om "kyrkopolitikernas" situation, och kräver att de ska ha rätt till ledighet för sina sammanträden. Hon säger att "Kyrkopolitiska uppdrag måste, precis som andra politiska uppdrag, medge rätt till ledighet. Vi kan inte skilja på olika offentliga uppdrag". Det är en välvillig men felaktig omsorg om Svenska Kyrkan, tror jag.

För det första är det inte politik det handlar om (borde i vart fall inte vara). Svenska kyrkan skulle slippa vara statskyrka, beslöts det för några år sedan. Ett stort problem är just att de politiska partierna (s, c, m och sd) inte vågar låta kyrkan styra sig själv, utan känner sig kallade att lägga sig i sådant de faktiskt inte begriper. Hur ställer sig dessa partier till frågan om Jesu gudom, för att bara ta en av de mest grundläggande sakerna? Om de inte har en åsikt om det, vad har de då i kyrkans ledning att göra? Ett lite mindre men likafullt problem, är de nomineringsgrupper som finner sin identitet i de övriga sekulära partierna även om de i sig är fristående organisationer. Hur kan man finna grund för sin ledning av en kristen församling i en ideologi som är utformad för att styra samhället?

För det andra är jag övertygad om att vi visst måste skilja på olika uppdrag. Det finns många värdefulla insatser som görs i olika kyrkor, samfund och andra organisationer. Jag sitter till exempel i distriktsstyrelsen för Svenska Missionskyrkan i Södra Götaland. Jag kan dock inte se att det skulle vara rimligt att lagstifta om att var och en som är invald i en styrelse ska ha rätt att vara ledig fördenskull. Désirées förslag är jag rädd bidrar till att bevara den felaktiga uppfattningen att Svenska kyrkan trots allt är en statskyrka.

Andra bloggar om: Svenska kyrkan, kyrkopolitik, politik, Kristdemokraterna, kristendom