Besynnerlig personalpolitik

I dagens SvD kan man läsa om en demonstration i Vetlanda, mot bakgrund av det aktuella fallet med flickan "Louise". Demonstranterna krävde att socialchefen Ola Göthesson skulle lämna sin post för att sona skulden av att inte ha gjort tillräckligt i ärendet. Man kan fundera på vad som skulle bli bättre om han gjorde det.

Man kan också fundera på en del andra saker. Demonstrationen som hölls arrangerades enligt SR av bland andra Mikael Ekvall. Samme Ekvall är ordförande för Ung vänster i Jönköpings län, och ersättare (v) i kommunstyrelsen i Vetlanda. Det innebär att han är arbetsgivare för Ola Göthesson. Vad jag undrar är vilken personalpolitik vänsterpartisterna i Vetlanda står för? Tycker de att det är bra av en arbetsgivare att använda talkörer på torget för att tala om att man är missnöjd med en medarbetare? Borde man inte som anställd kunna förvänta sig en annan slags kommunikation, exempelvis ansikte mot ansikte när kommunstyrelsen i förrgår mötte sina ledande tjänstemän? Då fanns väl möjlighet att ta upp det aktuella ärendet? Förutom arbetsrättsliga synpunkter kan man ha farhågor kring vad Ekvalls attityd får för konsekvenser för framtiden. Det lär inte bidra till att den som begått ett misstag är benägen att lyfta fram det för att lära sig något av vad som hänt, utan snarare är risken att man försöker dölja missförhållanden och hoppas att ingen upptäcker dem.

Om Mikael Ekvall ger sig på sina politiska konkurrenter så har jag inget att invända mot det, i princip. De kan försvara sig på samma spelplan. När han däremot, utifrån sin position i kommunens styrelse, utsätter sin personal för spott och spe på torget så har jag inget som helst till övers för hans översittarfasoner. Sådana arbetsgivare borde snarast inse att de inte lever på 1800-talet, utan på 2000-talet, och lära sig elementära regler för hur man behandlar sin personal.

Andra bloggar om: barn, personal, arbetsrätt, vänsterpartiet, Vetlanda